lite trasig & knasig ..
ibland är det rätt svårt att få en person att förstå vad denne faktiskt betyder för en. speciellt om man inte ens egentligen är villig att erkänna det för sig själv. en sak jag undrar rätt ofta är vad man är rädd för, egentligen? varför känner man sig så liten när man blir sårbar? varför skulle det vara fel att säga högt vad man faktiskt tycker o tänker om någon? som Nanna alltid säger, det bästa man kan göra är att vara ärlig mot sig själv och personen i fråga. och hon har så jävla rätt min fina tjej, men varför i helvete ska de vara så svårt för? jag hatar att öppna mig för människor om sånt som gör mig sårbar, jag hatar det.
men jag tror det har med att göra att man vänjer sig vid en situation, och väljer man att erkänna något som kan förändra den situationen så finns inte längre någon trygghet då man gett sig ut på ett öppet & djupt jävla hav. och som alla vet som känner mig så hatar jag havet. the deep blue sea ain't my best friend så att säga...
bästaste banen & myself @ baby & barn mässan 2009
duttedutteduuduuuu! jag lär sötaste Amilia vår dans :)
puss på sötaste snuttungen ♥
åhhh vad jag är sugen på att klippa luugggggg!!!
peace.
Kommentarer
Trackback
